Ralph Buckley

Här är han: Ralph Buckley. Vi vet inte så mycket om honom men det känns som att han är en figur man vänder sig till när man vill få en del skitiga jobb uppklarade, mest troligt hänger han i dom mörkaste gränderna och han pratar inte i onödan. Vad den lilla skalbaggen vill ha hjälp med, det vet vi inte, men helt klart kan Ralph buckley fixa det... till rätt pris.

Mannen med den röda ballongen

Ny akrylmålning på boksida, hm... den här blev jag lite förtjust i själv... kanske jag måste behålla den. Det är oundvikligt att inte få en favorit här och där när man målar och pysslar på, och av någon anledning brukar det vara det senaste man gjort som känns bäst, men nu är det så att jag gjort en till efter "mannen med den röda ballongen"och den gillar visst hela familjen så det kanske blir ytterligare en bild som åker upp på väggen här hemma. I alla fall kom nioåringen upp efter att jag stoppat om honom härom kvällen och sa: mamma lova att du inte säljer Ralph Buckley! Jag ska lägga upp en bild på den målningen också, men det får bli i nästa inlägg...

Tack och adjö då...

Vår färska sexåring stämplade ut från dagisjobbet för sista gången under Onsdag eftermiddag. Nu är hon redo för förflyttning till skolans värld. Fast egentligen känns det som om hela det här året varit en utfyllnad, hon har varit"färdig" ett bra tag nu, läser man ungdomsböcker på 120 sidor på egen hand kan man förstå att skolan känns lockande. Hoppas hon kommer att gilla allt det nya, hon var i alla fall alldeles lyrisk över salladsbuffén i matsalen efter skolbesöket tidigare i vår. Som förälder tycker jag att hon hade kunnat få fortsätta på förskolan ett par år till, o så tryggt och lättsamt, hemtrevligt och beskyddande, lååångt från skolvärlden. Men det är bara att gilla läget och tacka för sig. I år hade jag gjort en trädgårdsprydnad var i present till fröknarna, det var kaffekoppar på armeringsjärn redo att stickas ner i myllan. Sexåringen hade gjort fina kort i form av fåglar till allihop. (tyvärr glömde jag fota dessa.) Eftersom vi kommer att fortsätta passera förskolan varje dag kan vi ta ett långsamt farväl med små påhälsningar på gården då och då, det känns bra.

Nytt tryck!

Oj, länge sedan jag skrev. Har jobbat på med diverse olika projekt under de senaste dagarna, bland annat har jag skurit ut ett nytt tryck. Först ut att testa det blev ett gäng ivriga disktrasor.

Så här blev dom .

Miniatyrböcker i ny modell

Här kommer några bilder på mina senast tillverkade bokhalsband. Dom nya miniatyrböckerna har fått en lite mer stram utformning och saknar titel.

Blå, brun och grå, med gulddetaljer på bokryggen.

Spännande innehåll!

Ungefär så här stora, eller små kanske man ska säga, är böckerna.

Lite kort bara...

Nyligen dekorerade tändsticksaskar... ja det var bara det den här gången.

Gomsegel som en päronboll

Idag började jag städa upp sjukstugan i sovrummet... Efter tre dagars pendlande feber med en topp på 39,5 tätt följd av feber-kräk-attack mitt i natten och en konstant skärande taggtrådskänsla i halsen tog jag mig igår iväg till vårdcentralen för att få konstaterat att det var streptokocker. Jag hade lätt kunnat klubba ner någon med mitt gomsegel som var skrämmande stort. Tre lyckligt lottade (anställda) på vårdcentralen fick tillfälle att skåda in i mitt gap och alla började med att säga: Oj! Har varit som en vimspanna och mest sovit mig igenom dom här dygnen, förutom då jag hämtat och lämnat barn på förskola och skola. Håret i någon slags anti-frisyr och lite mascara på fransarna för att ge sken av att man är vaken och sen hem och däcka i sängen igen. Men nog är det fantastiskt, ett dygn in i medicineringen känns halsen som ny och jag med, dvs. jag kan äta och dricka och hålla mig i upprätt läge ett par timmar i sträck. Framsteg!

En kioskvältare!

Kiosken vår ligger och sprattlar med benen i stormen utanför fönstret. Bedrövligt sommarväder!