Renoveringsångest man minns...

Så här såg det ut för en tid sedan, då vi höll på med kaklet i köket. just när man grejar på som värst hamnar man nästan i ångestgropen för att det är så rörigt och halvfärdigt. Just köket är ju en plats man har ganska stort behov av. Vid båda våra senaste flyttar har vi gjort om rejält mycket mitt i flyttstöket. Då M. var fyra månader och vi bytte vår tvåa mot en trea skulle vi måla väggarna i hallen, köket och vardagsrummet plus att köksluckorna skulle få en annan färg än den leverpastejartade nyansen de var i. Följden blev att alla möbler och kartonger var placerade mitt i rummen så att väggarna var tillgängliga. Jag som var mammaledig bar runt på en bäbis i trånga gångar och försökte hitta saker (och yta) vi behövde, jag minns att micron var placerad i vardagsrummet under soffbordet, med en härva skarvsladdar för att funka.. Men det gick på något sätt. Saken är ju den, att hade man inte fixat med allt i början så hade det nog aldrig blivit gjort. Nu är vårt nuvarande kök så gott som färdigt och om jag kommer ihåg det imorgon ska jag fota resultatet i dagsljus.