Ja här står jag, i 20 minusgrader på julafton.
Granen som i år prydde torget i Storuman var nämligen en gammal bekant och jag ville bara säga hej!
Fram tills alldeles nyligen växte den nämligen hemma på mina föräldrars tomt.
Och för en sisådär 35 år sedan brukade jag och Helen från huset bredvid hoppa över den här granen eftersom den var ett av hindren längs en bana vi hittat på. Då behövdes bara ett mindre skutt med lite hjulbent hoppstil, för granen var mer bred än hög då. Sen växte jag upp, och granen också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar